Varje måltid vi äter är resultatet av en lång resa, från jorden till butikshyllan och vidare till vår tallrik. De flesta av oss tänker sällan på den resan, men varje steg påverkar vår miljö, vår hälsa och våra samhällen. Att öka medvetenheten om dessa samband är ett viktigt steg mot en mer hållbar framtid. Med hjälp av medvetandehöjande innehåll vill EU FOODPACT uppmuntra människor att förstå dessa utmaningar och göra mer ansvarsfulla matval.
Att förstå livsmedelssystem och hållbarhet
Matsvinn är en av de mest angelägna utmaningarna för Europas livsmedelssystem. Varje år uppstår cirka 58 miljoner ton matsvinn i EU, eller 129 kg per person, med ett uppskattat marknadsvärde på 132 miljarder euro. Samtidigt har 8,5 % av EU:s befolkning inte råd med en kvalitetsmåltid med kött, kyckling, fisk eller ett vegetariskt alternativ varannan dag (Eurostat, 2025). Problemet är också globalt: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att ungefär en tredjedel av all mat som produceras för människor går förlorad eller slängs, och att omkring 14 % av maten går förlorad mellan skörd och detaljhandelsledet.
Från medvetenhet till handling
Vad kan göras?
Att förebygga och minska matsvinn är ett gemensamt ansvar, och alla i livsmedelskedjan, från gårdar och fabriker till butiker, restauranger och hem, har en roll att spela.
Lantbrukare kan göra stor skillnad genom att anpassa produktionen efter efterfrågan och tidigt föra en dialog med köpare, så att det inte odlas mer mat än marknaden behöver. Varsam skörd, skonsam hantering samt god lagring och kylning gör att frukt och grönsaker håller sig färska längre, medan försäljning av ”imperfekta” grödor via lokala marknader, prenumerationslådor eller direktförsäljning ger fullt duglig mat en plats på tallriken. Eventuellt överskott kan skänkas till matbanker och välgörenhetsorganisationer eller säljas till förädlingsföretag som gör juice, såser och konserver, och mat som inte längre kan ätas kan bli djurfoder, kompost eller biogas (en förnybar energikälla som framställs av organiskt avfall) i stället för att hamna på deponi.
Konsumenterna spelar en lika viktig roll. Att planera måltider, handla med inköpslista och förvara maten på rätt sätt hjälper oss att bara köpa och använda det vi behöver. Det hjälper också att förstå datummärkningen: ”sista förbrukningsdag” handlar om säkerhet, medan ”bäst före” handlar om kvalitet, och maten går ofta fortfarande bra att äta efter det datumet. Att laga lagom stora portioner, göra nya måltider av rester och frysa in mat innan den blir dålig kan minska svinnet i hemmet, och genom att kompostera skal och matrester hamnar det oundvikliga avfallet inte i soporna. Att välja lokala och ”imperfekta” råvaror bidrar också till att skapa efterfrågan på mat som annars kanske skulle slängas.
Relevans för EU FOODPACT
Medvetandehöjande insatser är nära kopplade till målen för EU FOODPACT och projektets fokus på en mer hållbar livsmedels- och jordbrukssektor. Genom att öka kunskapen om livsmedelssystemen och deras miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter kan projektet bidra till att främja mer hållbara attityder och beteenden.
Att dela tillgängligt och engagerande innehåll stärker också samarbetet mellan projektpartnerna och hjälper till att föra ut viktiga budskap i olika länder och samhällen. När innehållet översätts till partnerländernas språk kan budskapen nå en bredare publik, vilket gör hållbara matvanor mer tillgängliga och relevanta i olika kulturella och lokala sammanhang.
Håll kontakten med EU FOODPACT, utforska vårt medvetandehöjande innehåll och var med och gör livsmedelssystemen mer hållbara – ett val i taget!
Källor
- Europeiska kommissionen. (u.å.). Food waste. Food waste
- Harvest for Change. (u.å.). Transforming food systems from awareness to sustainable action. Transforming food systems from awareness to sustainable action