Hur hållbart är Europas livsmedelssystem?
En titt på EU System Monitoring Dashboard
Att förstå Europas livsmedelssystem: därför är uppföljning viktig
Hur hållbar är den mat vi producerar och konsumerar? Blir Europas livsmedelssystem mer miljövänliga, ekonomiskt motståndskraftiga och socialt inkluderande? Och hur kan vi mäta framstegen mot dessa mål?
Dessa frågor blir allt viktigare i takt med att Europa strävar efter att ställa om sina livsmedelssystem för att möta klimatförändringar, miljöförstöring, ekonomiska påfrestningar och samhällets förändrade behov.
Livsmedelssystemen sträcker sig långt bortom jordbruket. De omfattar de sammankopplade aktiviteter som rör produktion, förädling, distribution och konsumtion av livsmedel, liksom hantering av livsmedelsavfall. Deras funktionssätt påverkar miljömässig hållbarhet, ekonomisk utveckling, sysselsättning, folkhälsa och socialt välbefinnande.
Att förstå dessa komplexa samband kräver tillförlitliga data och ett heltäckande arbetssätt för uppföljning.
För att möta denna utmaning har Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC), i samarbete med flera av kommissionens avdelningar och intressenter, tagit fram EU Food System Monitoring Dashboard – en interaktiv plattform som är utformad för att bedöma framstegen mot ett rättvist, hälsosamt och miljömässigt hållbart europeiskt livsmedelssystem. Den finns på:
https://datam.jrc.ec.europa.eu/datam/mashup/EU_FOOD_SYSTEM_MONITORING/
Instrumentpanelen lanserades första gången i november 2024 och erbjuder en strukturerad ram för att följa upp hållbarheten i hela livsmedelskedjan. Den stöder evidensbaserat beslutsfattande, bidrar till att identifiera nya utmaningar och gör det möjligt för användarna att utforska trender och mönster inom olika delar av livsmedelssystemets prestanda.
Det är viktigt att understryka att instrumentpanelen inte är avsedd att ge ett enda samlat hållbarhetsbetyg. I stället samlar den ett flertal indikatorer som gör det möjligt för användarna att granska livsmedelssystemens komplexitet och förstå hur hållbarhetens olika dimensioner samverkar.
Uppföljningsramverket har fortsatt att utvecklas. En teknisk rapport från JRC som publicerades 2025 beskriver den första större utbyggnaden, med 15 nya indikatorer och en bättre täckning av hållbarhetsfrågor som tidigare varit underrepresenterade. Denna utveckling speglar en viktig princip: att mäta livsmedelssystemets hållbarhet kräver att man ser bortom miljöprestandan och även tar hänsyn till de människor, företag och samhällen som får livsmedelssystemen att fungera.
Inuti instrumentpanelen: Vad mäter Europa egentligen?
En av de mest värdefulla egenskaperna hos EU Food System Monitoring Dashboard är dess flerdimensionella angreppssätt.
Uppföljningsramverket är uppbyggt kring tre huvuddimensioner av hållbarhet – miljömässig, ekonomisk och social – som kompletteras av två övergripande tematiska områden som rör styrning och motståndskraft.
Dessa dimensioner delas i sin tur in i tematiska områden och indikatorområden, vilket skapar en hierarkisk struktur som kopplar samman breda hållbarhetsmål med specifika, mätbara aspekter av livsmedelssystemets prestanda.
Miljömässig hållbarhet: att förstå livsmedlens ekologiska fotavtryck
Den miljömässiga dimensionen undersöker den belastning som livsmedelssystemen innebär för naturresurser och ekosystem.
Den är indelad i fem tematiska områden: Klimatförändringar; Föroreningar och antimikrobiella medel; Hållbar resursanvändning; Biologisk mångfald; samt Övergripande miljöfrågor.
Indikatorerna omfattar olika aspekter av miljöprestanda, bland annat utsläpp av växthusgaser, användning av bekämpningsmedel, mark- och jordresurser, vatten, akvatiska resurser, biologisk mångfald, livsmedelsförluster och matsvinn samt cirkulära arbetssätt.
Indikatorer som rör utsläpp av växthusgaser bidrar till exempel till att följa upp hur livsmedelsrelaterade verksamheter bidrar till klimatförändringarna. Indikatorer om användningen av bekämpningsmedel ger information om den kemiska belastning som är kopplad till jordbruksproduktionen, medan indikatorer om biologisk mångfald hjälper till att bedöma sambandet mellan livsmedelsproduktion och bevarande av ekosystem.
Två särskilt intressanta indikatorer som uppgraderades i samband med 2025 års utbyggnad av instrumentpanelen gäller livsmedelsförluster samt uppkomst och användning av biprodukter. Indikatorn för livsmedelsförluster mäter förluster i primärproduktionen, bland annat grödor som lämnas kvar på fälten och djur som går förlorade före slakt. Indikatorn för biprodukter granskar material som uppstår vid jordbruksproduktion och livsmedelsförädling och som kan användas som djurfoder eller till andra produkter än livsmedel. Dessa mått visar hur uppföljning kan synliggöra möjligheter att förbättra resurseffektiviteten och minska miljöbelastningen i hela livsmedelskedjan.
Ekonomisk hållbarhet: Kan livsmedelssystemen förbli lönsamma och rättvisa?
Miljöförbättringar är nödvändiga, men livsmedelssystemen måste också erbjuda ekonomiskt bärkraftiga möjligheter för de människor och organisationer som är involverade.
Den ekonomiska dimensionen är indelad i två tematiska områden: Rättvis ekonomisk bärkraft i livsmedlens värdekedja samt Utveckling och logistik. Dessa områden omfattar frågor som ekonomisk tillväxt, inkomstfördelning, marknadsstrukturer, priser, handel, teknisk utveckling, digitalisering, transporter och infrastruktur.
Instrumentpanelen innehåller indikatorer som mäter förädlingsvärdet längs livsmedelskedjan, vilket gör det möjligt för användarna att granska hur olika verksamheter bidrar ekonomiskt – från jordbruksproduktion till förädling och distribution. Andra indikatorer fokuserar på inkomstfördelning och ersättning.
Efter den första versionen av instrumentpanelen stärktes denna dimension genom revideringarna 2025, som införde mått som genomsnittlig lön per sektor, förhållandet mellan anställdas inkomster och arbetsinkomstandelen.
Dessa indikatorer ger kompletterande perspektiv på hur ekonomiskt värde skapas och fördelas i hela livsmedelssystemet. Genomsnittslöner kan till exempel granskas tillsammans med förädlingsvärdet för att bättre förstå arbetstagarnas ekonomiska ställning i olika delar av livsmedelskedjan. Detta är särskilt relevant när man bedömer den ekonomiska hållbarheten inom jordbruk, livsmedelstillverkning och distribution.
Den ekonomiska dimensionen omfattar även teknisk utveckling och digital omställning. Indikatorerna granskar den digitala kompetensen hos arbetstagare inom jord-, skogsbruk och fiske, den digitala intensiteten hos livsmedelsföretag och användningen av artificiell intelligens och sakernas internet (IoT). Dessa mått speglar insikten att jordbruks- och livsmedelssektorns framtida konkurrenskraft och hållbarhet i allt högre grad kommer att bero på företagens och arbetstagarnas förmåga att ta till sig ny teknik och utveckla rätt kompetens.
Social hållbarhet: att sätta människan i centrum för livsmedelssystemen
Ett hållbart livsmedelssystem måste bidra till människors välbefinnande, främja social inkludering och stödja hälsosamma kostvanor.
Den sociala dimensionen omfattar tre tematiska områden: Rättvisa, inkluderande och etiska livsmedelssystem; Livsmedelsmiljö; samt Nutrition och hälsa. Dessa områden rör sysselsättning, arbetsvillkor, livsmedelstillgång och tillgänglighet, konsumentmiljöer, kostmönster och hälsoutfall. Indikatorerna för sysselsättning ger information om hur livsmedelsrelaterade verksamheter bidrar till arbetsmarknaden. De omfattar även mått på skillnader i sysselsättning mellan kvinnor och män samt lediga tjänster inom jordbruks- och livsmedelssektorn, vilket stärker ramverkets förmåga att följa upp förhållandena på arbetsmarknaden. På samma sätt ingår komponenter som rör nutrition och kostvanor. Instrumentpanelen innehåller indikatorer för konsumtionen av olika livsmedelsgrupper, saltintag, alkoholkonsumtion och konsumtion av fullkorn.
Dessa mått ger insikter i kostmönster och deras betydelse för folkhälsan och en hållbar livsmedelskonsumtion.
Sammantaget belyser de sociala indikatorerna en central aspekt av livsmedelssystemets hållbarhet: det räcker inte att producera tillräckligt med mat. Livsmedelssystemen måste också stödja hälsosamma kostvanor, rättvisa arbetsvillkor och tillgång till näringsrik mat.
Instrumentpanelen utvecklas och revideras löpande. Vad har förändrats nyligen?
Instrumentpanelens utveckling visar på ett pågående arbete för att ta fram ett mer heltäckande och balanserat uppföljningsramverk. Enligt JRC:s tekniska rapport från 2025 ökade antalet indikatorer från 75 till 90 i och med den första större uppdateringen. Den miljömässiga dimensionen ökade från 45 till 47 indikatorer, medan den ekonomiska dimensionen utökades från 13 till 20 och den sociala dimensionen från 17 till 23.
Även om miljöindikatorerna fortfarande utgör den största andelen har utbyggnaden stärkt ramverkets förmåga att följa upp de ekonomiska och sociala aspekterna av livsmedelssystemets hållbarhet.
Uppdateringen förbättrade också representationen av livsmedelskedjans olika led, särskilt livsmedelsförädling och konsumtion. JRC konstaterar dock att betydande kunskapsluckor kvarstår. Data om den primära jordbruksproduktionen är i regel lättare att få tag på än information om vissa verksamheter inom förädling, distribution och konsumtion. Det beror delvis på att relevant information kan finnas hos privata organisationer eller inte samlas in systematiskt. Uppföljningsramverket omfattar därför begreppet platshållarindikatorer: aspekter som anses viktiga för att bedöma hållbarheten, men för vilka lämpliga data eller metoder ännu inte finns. När ny information blir tillgänglig kan dessa platshållare utvecklas till operativa indikatorer.
Detta gör instrumentpanelen till mer än en samling statistik. Den är också ett ramverk för forskning under utveckling, som hjälper till att identifiera vad som är känt, vad som fortfarande är osäkert och var det behövs ytterligare undersökningar.
Bortom miljömässig hållbarhet: digital kompetens och innovation
En av de mest intressanta förändringarna i uppföljningsramverket är den ökande uppmärksamhet som ägnas åt den digitala omställningen.
Att indikatorer om digital kompetens, artificiell intelligens, sakernas internet och digital intensitet har tagits med speglar hur viktig den tekniska förmågan har blivit inom hela jordbruks- och livsmedelssektorn. Indikatorn Digital kompetens hos arbetskraften inom jordbruk, skogsbruk och fiske (Digital Skills of the Labour Force in the Agricultural, Forestry or Fishing Sectors) undersöker till exempel den digitala färdighetsnivån bland arbetstagare i åldern 16–74 år. Indikatorn Digital intensitet i livsmedelstillverkande företag (Digital Intensity in Food Manufacturing Enterprises) mäter i sin tur andelen livsmedelstillverkande företag med hög eller mycket hög digital intensitet. Ytterligare indikatorer följer upp användningen av artificiell intelligens och sammankopplad teknik inom livsmedelstillverkningen.
Dessa mått ger nya möjligheter att utforska sambandet mellan teknisk utveckling, företagens konkurrenskraft och hållbarhetsomställningen. De visar också hur viktig utbildning och fortbildning är. Att införa ny teknik kräver mer än investeringar i utrustning eller programvara. Medarbetare och organisationer behöver kompetens för att förstå, införa och använda digitala lösningar på ett effektivt sätt.
Att utgå från data för att utveckla jordbruks- och livsmedelskedjan
EU Food System Monitoring Dashboard erbjuder möjligheter som sträcker sig bortom politisk uppföljning och vetenskaplig forskning. Genom att göra hållbarhetsindikatorer tillgängliga kan den också bli en värdefull utbildningsresurs för studenter, utbildare, yrkesverksamma och lokala organisationer.
Denna potential är särskilt relevant för målen med EU FOODPACT-projektet, som främjar utvecklingen av kunskap och kompetens för att stödja mer hållbara livsmedelssystem. Att förstå hållbarhet kräver förmågan att tolka information, se samband mellan olika dimensioner och bedöma möjliga lösningar.
Instrumentpanelen ger möjlighet att utveckla flera kompetenser, bland annat datakunnighet, systemtänkande, kritisk analys och evidensbaserat beslutsfattande.
Utbildare kan till exempel använda plattformen för att introducera deltagarna för verkliga hållbarhetsutmaningar och uppmuntra dem att undersöka hur miljömässiga, ekonomiska och sociala faktorer samverkar. Yrkesverksamma inom jordbruks- och livsmedelssektorn kan utforska indikatorer som är relevanta för deras verksamhet, medan lokala organisationer kan använda data för att väcka diskussion om lokala livsmedelssystem och prioriteringar inom hållbarhet.
Att ställa om Europas livsmedelssystem är en komplex utmaning som kräver miljöansvar, ekonomisk motståndskraft, teknisk innovation och social inkludering.
EU Food System Monitoring Dashboard ger ett viktigt bidrag genom att samla underlag från hållbarhetens olika dimensioner och från livsmedelskedjans olika led. Den fortsatta utvecklingen av instrumentpanelen påminner oss också om att uppföljning av hållbarhet är en process som ständigt utvecklas. Nya indikatorer, förbättrade metoder och bättre data kan synliggöra utmaningar och möjligheter som tidigare var svåra att identifiera.
Eftersom arbetet med att bygga mer hållbara livsmedelssystem börjar med att ställa bättre frågor – och lära oss hur vi omsätter underlag i handling.
Källor och vidare läsning
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2025). EU Food System Monitoring Framework: Fifteen New Indicators to Achieve a More Balanced Indicator Coverage. Europeiska unionens publikationsbyrå. DOI: 10.2760/5463127.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2024). EU Food System Monitoring Framework: From Concepts to Indicators. JRC137971.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet. EU Food System Monitoring Dashboard.